Ni kan inte ana vad jag gjorde

För en gångs skull (första gången sen jag kom hit) så var det faktiskt så att det va jag som väntade på skolbussen idag och inte den som väntade på mig. Detta kan med stor sannolikhet också vart en av de bidragande faktorerna till varför jag kände mig steget före när jag kom fram till skolan. Min eufori blev dessvärre kortlevd efter att jag tittade ner på min telefon och såg att klockan slagit 08.29 vilket innebar att jag hade i bästa fall en minut att komma till lektionen innan jag blev sen. Skoldagen knallade sedan på i vanlig takt och innan jag visste ordet av så slog den 16.20. Vanligtvis vid denna tiden så brukar det vara hög tid för att göra sig iordning för thai-boxningen men idag var det tydligen luciaträning.

Vänta vänta vänta nu här, sa han luciaträning? Inte nog med att han tror att han kan spela fotboll utan nu ska han va med i kör också?! Det är 100% korrekt och jag skulle säga att luciaträningarna inte ligger långt efter thai-boxningen i både svårhetsgrad och mängden jag svettas för att jag är så nervös. Målet med all denna träning är sedan att vi, tillsammans med de mindre barnen, skall uppträda på den Svenska Ambassaden i samband med att hela skolan är där och firar lucia tillsammans med andra viktiga människor.

Efter att träningen var klar så begav jag mig snabbt hemmåt där jag blev serverad middag som vanligt, vilket är en livsstil som jag absolut kan tänka mig att bli van vid 🙂 Mätt och belåten pratade jag sedan lite med mina mor på Skype följt av en skvätt kvällsplugg. Men nu sitter jag här, helt slut i både kroppen och huvudet av dagens utmaningar och vill bara ha en sak. sömn.

Annonser

Tråksöndag

Som en förebyggande åtgärd tog jag en av mina filtar och riggade den framför fönstret igår kväll för att inte vakna av ljuset idag. Mycket riktigt så blev resultatet som önskat och jag sov djupt och länge. Lycklig som en hundvalp vaknade jag senare till en dag utan måsten och saker att göra. I med fötterna i mina Nakumatt-tofflor för att sedan, med ett öga öppet, dra mig ut till köket för att få i mig frukost.

Resten av dagen spenderades helt enkelt genom att hänge till stor del hemma men också en sväng på skolan. Med facit i hand skulle jag säga att en trålsöndag var exakt vad jag behövde nu, allt för att göra nästa vecka så bra och snabb som möjligt.

HALLOWEEN

Äsch jag tror jag skiter i detta, för egentligen njuter jag lika mycket av att ligga hemma o titta på film. Det va exakt så jag sa till mig själv imorse när jag låg i min varma, breda säng och inte hade något att ha på mig till halloween-festen samma kväll. Mina förvirrade tankar blev snart avbrutna av att telefonen ringer , BRRRRR:”Jääässs hällo its öhh Filip” varpå personen på andra sidan svarar ”Vi ska te YAYA snart för att köpa grejer till halloween”. Vidskeplig som jag är tänkte jag att detta var ett tecken på att jag skulle ta tag i mig själv så jag tackade ja och 25 minuter senare stod jag på skolans parkering och väntade på mina polare.

YAYA, dit vi skulle, är ett av de mindre shoppingcentrumen i Nairobi och ligger i de mindre fina områdena. Och med facit i hand skulle jag också säga att det efter denna resan blev mitt favoritställe. Målet med resan va som tidigare sagt att köpa Halloween-grejer då de tidigare försök vi gjort hade misslyckats brutalt. Så framme på leksaksaffären hade vi förväntningarna uppe i taket för detta var verkligen sista utvägen. Men till vår besvikelse fanns det absolut ingenting som intresserade någon av oss, eller vänta nu…. EN TOMTEMÖSSA!! Idéerna började snurra i huvudet och vipps så stod jag 5 timmar senare, på mitt rum och undrade vad i hela friden jag tänkte när jag bara köpte en tomtemössa. Så den naturliga reaktionen var att man tar det man har och gör det bästa av det. Så på med tomtemössan, vit skjorta och in med en kudde under skjortan. Detta kanske låter rätt oseriöst (vilket det egentligen var) men efter att min värdsyster sminkat den improviserade tomten så såg det inte så dåligt ut.

När hela internatet sen stod i kön påväg in på klubben som vi skulle till så gick det upp för mig vad det faktiskt va jag hade klätt upp mig till. Men det va inte försen senare som det gick upp för mig vilket genomkorkad ide det va att ha en bomullskudde tätt på magen när man ska dansa. Hursomhelst hade vi skitkul ända inpå småtimmarna och med downtown Nairobi som bakgrund så kunde inte mycket gå fel.

(Jag och min värdsyster Saga på första bilden)

Dagen innan Halloween

Klapp på axeln, veckan är avklarad. Och i takt med att det ena kapitlet avslutas så börjar alltid ett annat. I dag, och i detta fallet, så är det nya kapitlet Halloween. Mitt största problem är egentligen inte att förstå varför vi firar detta, för det är ju faktiskt kul. Mitt problem är snarare, vad skall jag ha på mig.Tankarna svävar åt alla håll men en sak är jag säker på, jag skall vara med. På en fredag gör detta att man sakta men säkert börjar bli lite desperat efter kläder. Så jag och några andra killar bestämde sig för att dra till ett närliggande shoppingcentrum som heter ”The Hub” för här hade vi fått höra att det fanns Halloween-dräkter.

Till våran förvåning så visade det sig att det inte fanns något som ens med en kreativ synvinkel kunde symbolisera dräkterna vi tänkte oss. Detta gjorde att vi allihop landade i en mental dipp som enbart kunde förhindras med hjälp av mat.

Brev till kolonien och halloween-firande NR 1

Att jag altid är sen till bussen på morgonen vet ni vid detta laget, att jag inte gillar läxor… det vet ni också vid detta laget och hur en vanlig skoldag ser ut vet ni också. Så därför kommer jag inte att nämna något av det i just detta inlägget. Vad som däremot är skitkul är när folk engagerar sig för att förgylla andras liv. Högstadiet på Svenska Skolan i Nairobi skulle jag säga är ett praktexempel på detta och idag har de överträffat sig själva. Under dagen idag så gick det runt inbjudningar till en spökvandring som de skulle ha fram emot kvällen, målet med detta var att samla pengar till en klassresa som de ska göra. Visst, okej jag stannar men tänkte att jag inte skulle ha förväntningarna allt för högt. Klockan tickar och innan jag visste ordet av va den 8.

Vad jag sedan skulle vara med om kan jag inte beskriva med ord. Dessa människor hade arrangerat ett av de absolut coolaste evenemangen jag haft turen att delta i, någonsin. De hade gjort pumpor på bilden och skrivit manus på engelskan. Av min dåliga beskrivning kanske ni får uppfattningen att detta var något som man i slutet sympatiapplåderade för. Men alla levde sig verkligen in i detta och gjorde det till en sjukt rolig och skrämmande kväll för alla, applåder till dom.

Inte långt efter att jag kommit hem så kom min värdmamma hem från flygplatsen då hon vart i Sverige i 2 veckor. Lyckan över att hon va tillbaka avbröts inte långt efter av att jag fick en rosa plastpåse sträckt till mig, ”här, detta är från dina föräldrar”. POOOOOOOSSSSTTTTT!!!!! Helt överlycklig över att jag fått saker så sprang jag in på mitt rum och slet upp paketet. Lycklig som en hundvalp som fått ett ben såg jag att min nya telefon var med (gör att det komne mer bilder till bloggen då min gamla gick sönder under höstlovet). Men inte bara en ny telefon utan även kakor och KAVIAR !!!! Och till alla er där ute som inte tror på att materiella saker kan göra en lycklig så har jag bara en sak att säga; försök äta ägg i tre månader med salt så kommer du uppskatta kaviar något otroligt. DSC03764.JPG

Safariskolans baksida

BOOM där kom det! alla läxorna. På något sätt kändes det som att de va på tiden, och att det faktiskt skulle bli rätt kul ändå. Läxorna skulle jag också påstå är en av de största fördelarna med att gå på gymnasiet då man näst intill bara gör saker man tycker är kul. Visst, vissa ämnen som t.ex. naturkunskap kanske inte skitkul men samtidigt finner man en stor tillfredställelse i att slutföra något, oavsett om det är kul eller inte.

Dagen idag har som förklarat ovan till stor del bestått av mycket plugg vilket jag egentligen inte associerade med ”safariskolan i Kenya”. Efter skoldagen var över (trodde jag) så visade det sig att vi hade en extralektion där vi skall skriva resolutioner till ett FN rollspel som vi skall ha i februari. Denna extralektion sträckte sig till 16.20 vilket mer eller mindre har blivit mina vanliga sluttid numera. Mentalt utmattad och lite lycklig släpade jag mig ut från lektionen för att snöra löpskorna då vi hade löpning på agendan. Så bara några minuter senare stod jag vid ”gaten” med huvudsyftet att få tillbaka lite mental energi och köra slut på den fysiska.

Att komma ut och springa på en stads gator kan vara det bästa sättet att se massa nytt, känna nya lukter, och se andra människor göra konstiga saker. För under den 7 km långa springrundan så blev jag nästan påkörd en gång, trillade typ ner i ett hål på trottoarren och va nästan nära på att dö när vi kom in i mål. Däremot så tror jag att jag har ärvt egenskapen från min mamma att kunna bli hög på mina endorfiner. Detta resulterar typ i att man ”speedy gonzalez” så fort den första slängen av dödströttheten har gått över.

Bara en av dedär tråkiga tisdagarna

Vissa dagar är egentligen med facit i hand lika bra att bara skippa, idag var en sån dag. Dagen började med att jag och min värdsyster var 10 minuter sena till skolbussen vilket inte helt otippat gjorde chauffören rätt arg. Trots busschaufförens något arga sinnesstämning så kom vi fram helskinnade till skolan där tisdagen kunde börja. Enligt mig så finns det bara ett sätt att överleva en åtta timmar lång skoldag, zombie-mode. Detta ett tillstånd när man försöker fokusera så mycket på vad läraren säger att tiden bara rinner iväg. Dessvärre så är detta en konstform som få har bemästrat och som det krävs mycket träning för att lyckas med. Mitt i allt detta så är det däremot rätt viktigt att bara stanna och försöka titta över den jobbiga tisdagen, för trots att vi läser matte, engelska, svenska… som alla andra så är det ett sånt sjukt äventyr vi lever i varje dag.

När skolan slutat så for jag och en av mina vänner iväg för att göra vuxensaker, vilket typ innebär att köpa tråkiga saker. Detta inkluderade lite frimärken till breven och eventuellt paketen som skall skickas till Sverige, en optikerundersökning och påfyllningsgrejer till min mobil så jag kan ringa igen. Och efter ungefär en timma så kände vi båda två, nu har vi faktiskt vart vuxna för ett tag så vi åkte hem.